Sofia Edman
Jag älskar idrott och att tävla i alla dess former. Men också med vetskapen om att livet ibland kan bli till en tävling. Jag föredrar självklart idrotten i sammanhanget men med det sagt har jag upplevt båda. Kombinationen har starkt format mig som tränare och coach.
Jag har arbetat som golftränare sedan 2010 och jag började min yrkesbana på Gräppås Golfklubb som fortfarande är min huvudsakliga bas som PGA Club Professional. Sedan ett par år tillbaka alternerar jag min roll som tränare även med Båstad Golfklubbs tränarteam under främst sommarperioden. Jag är en av Sveriges mest anlitade tränare när det kommer till golfevent och golfskolor. Jag har en bred och djup kunskap inom alla delar av spelet.
Sedan ett par år är jag ett välkänt ansikte i Svensk Golf med Golfskolan kopplat till träningsartiklar, resor och event. Jag är bosatt med min familj i Göteborg men uppvuxen i Onsala.
Jag tog mitt gröna kort på Gräppås på det glada 90-talet. Gräppås var en genuin familjeklubb med stort hjärta och utrymme för alla oss juniorer. Jag trivdes otroligt bra och hade många kompisar som spelade. Men golfen var till en början långt ifrån mitt första och största idrottsintresse.
Jag är mer eller mindre född i en idrottshall med en pappa som alltid varit galen i idrott. Han är absolut en av mina stora förebilder vad gäller passion och engagemang. Från 5 års ålder blev handbollen mitt allt med min pappa som tränare för vårt lag. En fantastisk tid som pågick ända fram till 21 års ålder, men med de sista åren mest för att hålla i gång fysiskt för golfspelets skull. Handbollen som idrott och att vara en del av ett lag har gett mig oerhört mycket.
”Styrkan att åstadkomma något tillsammans har format mig starkt i min roll som golftränare, coach och som person. Jag både trivs och får energi från att arbeta i team.”
Min juniortid mellan åldern 17-21 var en är en fantastisk period i mitt liv med målsättningen att efter sista juniorsäsongen på hemmaplan vara redo för collegegolf i USA. Under denna tidsperiod rekryterades två starka tränarprofiler till klubben, Anna Johansson och David Nicholson. Båda två betydde otroligt mycket för mig då och är fortfarande än idag inspirerande förebilder inom tränaryrket. De båda fick mig som spelare att tidigt inse vikten av kompetenta och engagerade tränare. Som klubb toppade vi top-10 rankningen och spelade final i JSM-lag.
Hösten 2005 signerar jag kontraktet för collegegolf i Miami vilket var otroligt häftigt. Med en 65: a i scorekortet på min första collegetävling borde livet varit på topp men det var något som inte riktigt stämde. En konstig känsla. Det jag hade på känn visade sig några månader senare förändra hela mitt liv. Jag avbryter min tid på college i april 2005 och flyger hem till familjen i Göteborg. 23 december 2005 är en dag som förändrar hela mitt liv. Där och då startar en livslång tävling som pågår än idag. Jag hade fått diagnosen SLE, en reumatisk kronisk sjukdom som sätter sig på kroppens inre organ. En resa som utan min tävlingsinstinkt, en helt galet bra sjukvård med ett team av riktiga superhjältar, vänner och familj vid min sida gör att jag idag står på benen.
Under min sjukdomstid så avancerar klubben till elitserien. En stor händelse, en 10-årsplan avklarad på endast 8 år. Trots mitt tillstånd så missade jag bara en av alla serieomgångar under denna tid. Ett av mitt livs bästa prestationer är när jag 2007 spelar en serieomgång i division1 mellan otaliga cellgiftsbehandlingar. Med knappt en muskel på kroppen, en obefintlig sving där bollen knappt lyfte över marken och där drivern snittade på 100 meter signerar jag en 76: a i scorekortet vilket givetvis kändes som ett dussin slag under par. Där blev det glasklart för mig att allt, precis allt handlar om att leva i nuet. Att jobba med det man har och att aldrig ge upp.
2024 avancerar Gräppås damlag återigen upp i elitserien. Denna gång är jag inte coach utan spelare. Jag är sjukt stolt för detta och nyper mig i armen att jag än en gång får uppleva detta. Och, att jag får göra det ihop med laget i mitt hjärta. Lite senare under samma säsong vinner jag och mitt lag från Gräppås även Sverigefinalen i PGA Junior Pro Am. Ett av mina absolut starkaste ögonblick som tränare.
”Att få vara med när träningen tar oss mot målet, där resultatet givetvis är det slutgiltiga
beviset men där resan ihop blir viktigast. Den glädjen och energin är oslagbar.”
Att se laget växa över tid, att se hur alla spelare samarbetar och får varandra att växa är fantastiskt. En trygghet som bygger både självförtroende och motivation.
En säsong som sedan avrundas med att jag får spela i Sveriges lag i Women’s PGA Cup på Sun River Resort i Oregon USA för PGA of Sweden.
Med konstant gåshud från första sekunden när Sveriges nationalsång spelas under invigningen till det att den sista putten är slagen. För passionen för golfen generellt, för tränarrollen i synnerhet, för tävlandet, för att jag är lika taggad och med ett adrenalinpåslag som jag minns från min första tävling som 13-åring.